Vi på kattskyddet har väldigt många katter i vårt ”stall”, som vi brukar kalla det. Faktum är att vi först var inne på att döpa denna webbplats till kattstallet. Dessvärre hade en man vid namn George Ankarhufvud säkrat domännamnet innan vår kommunikatör Ingvild af Thorshammare hann. Efter detta missöde valde vi på bolaget att halvera ”Hammarens” lön under en fyraårsperiod. En fullt rimlig åtgärd ansåg vi. Mindre rimligt var att vår katt Dumbledore insjuknade under gårdagen, vi tillkallade veterinär i Göteborg omedelbart – men till vilken nytta? Häng med.

I vår storskaliga herrgård har vi förutom ett bristfälligt möbelsnickeri ett stort antal katter. Det har vi alltid haft och vi planerar att fortsätta med det så länge vi lever. Olika myndigheter har ifrågasatt oss sedan starten och det har byggt upp ett förakt mot staten från vår sida. Vi genomgår därför för närvarande en utredning över ifall det är möjligt att bryta oss ur landet, för att skapa en ny republik. Där alla katter är lika mycket värda och likställda med människor. För vad är ett kattliv värt? Enligt oss mer än allt annat på vår jord, vi blir så ledsna över att se kattens identitet förvanskas för varje dag som går. I det antika Egypten var katter gudomliga ting, något vi dessvärre inte ser någon tillstymmelse till idag. Gemene svensk medborgare är hundmänniska, enligt en studie från SNO Opdog University. En skrämmande sanning i ett allt mer läskigt samhälle vi lever i idag.

Kattskyddet vill bryta med samtiden och återställa ordningen. Det kommer inte bli enkelt, men vi är villiga att ta upp kampen, med mig Katt Stevens i fronten. Jag ändrade mitt namn juridiskt till Katt för några år sedan, innan hette jag Valdemar. En liten handling för mänskligheten, men ett enormt sjumilakliv för katterna på vår planet. Jag är katternas fältherre och initiatvtagare, med mig vid rodret kommer vi skåda en framtid präglad av morrhår och sardiner, var så säkra.

Den osannolika veterinären i Göteborg

Vi på Kattskyddet är baserade i rikets andra största stad, Göteborg. Staden grundades av hundmänniskan Gustavos Adolphus (Gustav II Adolf) vars ledord var libera et impera. Detta ordsspråk betyder frigöra och regera, och sjungs i Sabatons verk The Lion From The North. Att vår forne konung for med osanning är en underdrift, då han enda sedan anläggningen av vår stad förkastat katters rättigheter. Det har sedan levt vidare i generationer, vi på Kattskyddet tar kraftigt avstånd från dessa åsikter och tankar.

Ni undrar säkerligen hur jag kan ha levt kvar här i alla dessa år, trots att jag dagligen pinats och förtryckts. Att föra katters talan har aldrig varit enkelt, och att göra det i Göteborg är än värre. Jag har hela tiden sett det som min plikt att förbli kvar i denna stad, för att en dag vinna kampen och återge katten sin värdiga plats.

Jag nämnde i inledningen av den här texten att vår femtonde katt vid namn Dumbledore insjuknat nyligen, i galna kosjukan närmare bestämt. Ingen av våra katter har någonsin tidigare varit sjuka, vad vi vet. Därför försatte denna händelse oss i en ovan situation, där vi var tvungna att förlita oss på en veterinär – i Göteborg av alla ställen. I ilska gick jag ut på balkongen, slet sönder min skjorta och vrålade ett tydligt budkskap.
– VAD VET EN VETERINÄR I GÖTEBORG, utbrast jag samtidigt som skjortknappar och saliv sprutade.

Med Eddie-vinyl i hand somnade Dumbledore in

Jag hade aldrig trott att den dagen skulle komma, när jag skulle vara tvungen att förlita mig på en extern veterinärpart i Göteborg. Det tog flera timmar innan insikten sjönk in, och jag ringde därefter några samtal. Till slut fick jag tag på ett nummer till en veterinär baserad i GBG, och döm av min förvåning när det visade sig vara en kattmänniska. Kanske hade min mission äntligen lyckats? Det visade sig sedan att denne individ var verksam och löd under våra allierade på Lyckokattens. Det värmde innerligt och kändes nästan högtidligt att låta denne frände behandla Dumbledore.

Dessvärre strök 23-åriga Dumbledore med på vägen in till veterinären, hans nionde och sista liv gick inte att rädda. Timman var slagen, stunden var kommen och kattskrället hade avlidit.

Vi höll sedan en högtidlig begravning, jag och de 14 katterna. Sakta fördes Dumbledore ner i graven, med sin favoritägodel i hand – en vinylskiva av Eddie Meduza.

Efter en sorgeperiod på tre månader var vi äntligen tillbaka in action. Stärkt av de tidigare händelserna och min oväntade vän – en veterinär i gudsförgätna Göteborg var med mig. Tillsammans affischerade vi och vandaliserade hela staden på natten, för att tydligt framföra vårt budskap om att katter förtjänar mer uppmärksamhet i vår värld. Det är inte mycket, men det är ett ärligt arbete. Vi älskar vi det vi gör, och det värmer så mycket att vi äntligen gjort skillnad på flera plan. Den senaste tiden har vi blivit hotade mer än någonsin, vilket tyder på att vi väcker opinion i frågan – det känns fantastiskt.

Hellre belackare än Gävle-Godtemplare, det brukade min pappa alltid säga som var stort Brynäsfan och därför föraktade den då rivaliserande föreningen på orten. Därför brukar jag alltid vråla det uttrycket högt när någon säger emot mig. Det är mitt sätt att omfamna den kritik jag får utså för mina i polisens ögon kriminella handlingar. Jag är lugn, jag vet att jag tjänar ett högre syfte och kommer inte sluta utföra mina verk tills katter får den respekt dem förtjänar.

Avslutningsvis vill jag skicka med en hälsning, sluta aldrig tro på det du gör. Till slut kommer dimman lösas upp, fängelsestraffet kommer ta slut och du kan ge dig ut igen och kämpa för glatta livet. Det går inte att bura in en idé och ett ideal, den finns inom dig vart du än befinner dig.

Miao Miao – Katt Stevens